Hoppets resa

Hoppets resa

Tonia Scipioni

52,188 Ord

5.0

Beskrivning

"Kabul växte obönhörligt, byggnad för byggnad, sten för sten, och svällde av levande och döda". "Jag vet inte var Australien är... men det är säkert. Barnen kommer att gå i bra skolor. Ingen kommer at t attackera mig på gatan eller lämna hotbrev eller förolämpa dig". Firuzeh, sex år gammal och Nour, fyra år gammal, föddes i Kabul under rundor av granateld. Atay var hoppfull om att Australien var "ett säkert land ... inga bomber, inga kontrollstationer. Inga soldater". En till synes pålitlig man, Abdullah Khan, hade betalats för att tillhandahålla transport, pass och biljetter. Atay, en mästerlig berättare, väver en saga för att förbereda barnen inför resan till Australien. Sagan handlade om Rustam, en modig persisk krigare. "Alla hästar böjde sig under hans krigartyngd..." tills han hittade ett vackert föl som hette Rakhsh. "Rustam och Rakhsh skulle "gå ut och försvara landet". Rakhsh höll Rustam säker, precis som din Atay och jag kommer att hålla dig säker", sade Abay. Abdullah Khan informerade den fyraåriga familjen om att de inte kunde åka direkt till Australien. De skulle kunna åka fast och deporteras. Istället fördes de till en anläggning i Peshawar och fick sina pass och biljetter. Firuzeh, romanens berättare, träffade Nasima och hennes familj som också väntade på transport. Trots att de unga flickorna kommer från olika samhällsskikt blir de snabba vänner. Nasima bad Firuzeh lova att de ska hålla kontakten var hon än åker, även om de befinner sig på olika sidor av Australien.