När det förflutna möter nuet

När det förflutna möter nuet

Peggy Hanle

109,573 Ord

5.0

Beskrivning

"Hur?" Jag frågade honom. "Hur har det inte funnits någon efter mig?" Hans hand tog tag i min käke och hans tumme strök över mitt kindben. Med all uppriktighet och rå, äkta sanning höll han min blic k och sa: "För att det kändes som att vara otrogen. Och jag kunde inte. Oavsett hur arg jag var eller frustrerad eller förlorad ... Jag kunde inte tvinga mig själv att vara otrogen mot dig. Jag hade ingen önskan att vara med någon annan än dig. Så ja, det har varit fem jävligt långa fem år. Men det var värt det, eller hur? För nu kan det vara du."